”Varför kände han sig alltid så osäker i sällskap med denne gamle bitvarg, som veterligen inte producerade någonting alls, men som i alla fall på något underligt, obestridligt sätt var?”

Inte långt in i Sven Stolpes bok Sakrament möter en viss teaterkritiker, Erik Leberman sin förebild och rival, doktor Bernhard, och vi får direkt en liten vink om att Stolpe bör haft viss insikter om begärets mimetiska natur. Hoppas kunna återkomma med fler liknande citat från romanen.