Tillbaka från Freising, Tyskland och en första, överväldigande upplevelse, av COV&R konferens, betitlad ”Battling to the End 1914-2014, The Escalation of Violence and Victimization, René Girard and Jean-Luc Marion”, vilken i huvudsak behandlade Girards senaste bok (dock inte till engelska senast översatta bok) Achever Clausewitz (vilket på svenska blir ungefär ”Clausewitz avslutad”, dvs tagen till sin yttersta slutsats). Jag skall gå igenom och samla mina anteckningar och tankar vilka handlar om allt från ämnen som ovillkorlig kapitulation, till handlingen i filmen Rambo – First Blood, men först måste jag få lov att delge denna lilla dialog från Evelyn Waughns andra bok i sin andra världskrigstriologi (The Sword of Honour), Officers and Gentlemen, som en kommentar till Clausewitz hela idé om krig som en duell i större skala:

Then Ivor said: ‘Guy, what would you do if you were challenged to a duel?’
‘Laugh.’
‘Yes, of course.’
‘What made you think of that now?’
‘I was thinking about honour. It’s a thing that changes, doesn’t it? I mean, a hundred and fifty years ago we would have had to fight if challenged. Now we’d laugh. there must have been a time a hundred years or so ago when it was rather an awkward question.’

Ivor kom därefter att överge sina underställda soldater under reträtten från Kreta, och att sätta sig själv i säkerhet, medan Guy (bokens huvudperson, från Italien återvändande engelsk katolik som vill söka äran på slagfältet under Andra Världskriget) fortsätter och följer sina order att stanna kvar och fullfölja reträtten vilken i slutändan innebär att stanna kvar och kapitulera för tyskarna.

Även om Ivor är en feg snobb, så  har han observerat något viktigt och har därmed en poäng (eller rättare sagt, Waughn har obeserverat den). Idag skulle vi skratta åt en utmaning på duell. Varför då? Dueller, i olika former fortsätter naturligtvis i olika grader och utformningar som inte är lika uppenbara, men denna officiella form av ”duell mellan gentlemän” skulle vi som sagt skratta åt. Vad har ändrats? Visst har den allt mera blivit undertryckt av ett kulturellt medvetande om dess yttersta fåniga uppfattning om heder, men kanske är det också så att dueller har blivit allt bättre förklädd och förflyttad till mer icke-våldsamma domäner i det sociala spelet?

Det finns för övrigt en fin filmatisering av hela triologin (mycket förkortad förstås, men som ändå fångar huvuddragen i böckerna), med Daniel Craig (också gestaltare av James Bond).