Taggar

, , ,

Maria Ludvigsson skriver i SvD angående religionsfobin och kyrkligt adventsfirande:

”Det är första advent. Den sedvanliga debatten om skolbarn i kyrkorummet har rasat och bibringat varje religionsfobiker en mental amulett. ‘Bevara oss från allt ont, som välsignelser och religioners förklenande inverkan på intellektet!'”

Eftersom det är människor som är religionsutövare kan det naturligtvis bli både anti och pro intellektet. Det finns utövare av alla de slag. Några är inbegripna i de mest komplicerade metafysiska frågeställningar, medan andra hänvisar till sin religion utan tänka. Radikal sekularism når oftast tankens slutstation i form av ”vetenskapen”, vilken blir dess religion. Den får inte ifrågasättas och anses inte behöva någon intellektuell grund, utan är absolut och skall allenarådande ge oss ”alla svar”.

Det är en i högsta grad modern myt att religion är anti-intellektuell till sin natur. För vad kan vara mer utmanande för intellektet än att kontemplera det Absoluta och Evigheten, eller Treenighetens Personer – det vi benämner Gud.