Med tanke på dagens problematiska ekonomiska situation för stora delar av Europa, liksom för USA, vilket kommer påverka oss alla negativt, så kan vi behöva säga några saker om valutor och massans psykologi i allmänhet, och vad som händer vi en inflation, i synnerhet. Elias Canetti bidrar här (som vanligt) med en insikt som får tjäna som vårt insteg till frågan:

“One may say that, apart from wars and revolutions, there is nothing in our modern civilizations which compares in importance to it. The upheaval caused by inflations are so profound that people prefer to hush them up and conceal them. They may also hesitate to attribute to money – the value of which is, after all, artificially fixed by man – an efficacy in forming crowds which is out of all proportion to impractical function, and which seems both contrary to reason and infinitely shaming.”

Pengar är en högst mänsklig uppfinning för att underlätta transaktioner av eftertraktade varor. En gång i tiden hade pengars värde också en viss koppling till något mycket fysiskt, till exempel guld, vilket penningutgivaren förfogade över. Värdet på guld bestäms av människors begär, liksom tillgången på ämnet. Varför guld efterstävas av människan är i sig själv något av ett mysterium, då det ur funktionell synpunkt är en relativt värdelös metall. Utifrån ett darwinistiskt synsätt är guld till ringa nytta, då det endast är i dess skönhet som vi finner dess värde. Om detta skulle vi kunna säga mycket om människan, men det är inte vårt syfte här.

Idag är värdet på pengar om något ännu mer artificiellt. Alla pengar som finns är inte ens fysiska, utan existerar enbart som siffror i datasystem, men även om så är fallet så är pengar fortfarande i hög grad fysiska ting för oss. Låt oss först och främst beakta några psykologika aspekter kring mynt, vilket är den mest ursprungliga formen av en valuta.

Canetti menar att pengar kan bli en gruppsymbol, precis som en nations flagga eller en tatuering på gängmedlemmar. Varje mynt är som en individ, med klara avgränsningar mot andra mynt. På mynt har vi ofta avbildade personer, som ytterligare förstärker denna upplevelse. Metall, som mynt är gjorda av, har en förmåga att ge oss en känsla av att ha ett ”evigt” värde, något oförstörbart. Endast eld, vilket också är en gruppsymbol, kan förstöra ett mynt.

Pengar är något vi kräver tillförlitlighet av. Dess värde måste vara relativt beständigt och förutsägbart. Olika pengars värde är internt hierarkiskt ordnade, liksom valutors värde gentemot varandra också är det. Det efterliknar våra egna sociala strukturer. Ett stor mynt går alltid att byta mot ett mindre, men aldrig det omvända. Så, även om pengar idag mest är av papper eller siffror på kontoutdrag, så har vi i hög kvar samma känsla för dem som gruppsymboler.

Förutom den rent ekonomiska verkligheten, vilken är bister nog i sig själv, vid en valutas inflation, så har den också stora psykologiska konsekvenser för folket (massan) och nationen. Ofta leder det till omvälvande politiska skeenden. Tysklands mellankrigstid är kanske det mest välkända exemplet, medan Zimbabwes hyperinflation är ett modernare exempel. Den förstnämnda inflationen bidrog till en diktators uppgång, den senare till att diktatorn kunde klamra sig fast vid makten ännu hårdare.

Som vi tidigare har rapporterat om så håller Egypten som bäst på att implodera i en ekonomisk kris som kan sluta i både inbördeskrig och svältkatastrof, eller övergå till att bli ett nytt Zimbabwe, eller Nordkorea. Vi bör därför hålla ögonen på detta varnande exempel på hur totalitära makter alltid misslyckas med att skapa något av värde, liksom deras ideologiska skygglappar (som att vägra göra affärer med den enda fungerande demokratin i området, Israel) leder till katastrof.

På Wikipedia kan vi läsa att i Zimbabwe föll matproduktionen med 45 %, fabrikernas produktion föll med 29 % under 2005, 26 % under 2006 och 28 % under 2007. Arbetslösheten ökade till 80 %. Hyperinflationen var som mest uppe i 10³⁶ procent. Alltså en 1:a med 36 nollor efter sig (ja, väldigt många i alla fall). Sedan slutade man föra, eller åtminstone publicera, inflationsstatistiken offentligt.

”This process contains that urge to rapid and unlimited growth which I have characterized as one of the most important and striking psychological attributes of the crowd. But here the growth negates itself; as the crowd grows, its units become weaker and weaker. What used to be called one Mark is first called 10,000 then 100,000, then a million.” (Canetti)

I en sådan situation bryter samhällsstrukturer samman. Stora rikedomar betraktades tidigare som högar med mynt. Dagens sätt att definiera rikedom, eller någon som är rik, är efter begreppet ”million”. Att vara miljonär är något speciellt. Det är målet för många med ambitioner här i världen. Vid kraftig inflation blir alla invånare mer eller mindre jämställda. ”Drömmen om millionen” går i uppfyllelse för alla, samtidigt som den raseras för alla.

”Whatever he is or was, like the million he always wanted he becomes nothing. Everyone has a million, everyone is nothing.” (Canetti)

Fortsättning följer…