• Om Kultur & Religion
  • René Girard & Källor
  • Begrepp & termer

Kultur & Religion

~ Girardiska betraktelser i dåtid och samtid

Kultur & Religion

Etikettarkiv: folkmassa

Den förföljda massan och det självrättfärdiga våldet

20 fredag Jul 2012

Posted by Lärjungen in Kultur & Religion

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

destruktivitet, eld, elias canetti, förföljd, folkmassa, våld

Varför blir en folkmassa plötsligt våldsam? Elias Canetti menar att ingen riktigt tycks kunna komma åt kärnan i våldet som massfenomen, trots att det är både vanligt förekommande och ofta omdiskuterat.

Massan förfaller sig ha rätt att ta till våld därför en viktig aspekt hos den är upplevelsen av att vara förföljd och förtryckt. Allt som den nominerade fienden (staten, polisen, politikerna, kapitalisterna, etc.) gör, är ur massans synsätt, försök att förgöra den. Detta har med massans inneboende strävan mot tillväxt att göra. Allt som verkar förhindra tillväxten blir till fiender. Särskilt vanligt är det hos revolutionära grupper, som kan se hela samhällsklasser, vanligt folk helt enkelt, som fiender bara därför att de existerar och lever på ett sätt som förhindrar den revolutionära massans expansionsmål.

Attacker, särskilt fysiska, mot massan tenderar endast att stärka dess sammanhållning och vilja att återförenas. Eftergifter för dess krav, å andra sidan, kan bli början på dess sönderfall (genom avlösning), då själva poängen med massans bildande försvinner. Canetti jämför massan, folkhopen, med en belägrad stad som har fiender både utanför och innanför stadens murar. Farligast för massan är en attack inifrån; eller rättare sagt den form av ”moraliskt svek” av de som kan övertalas att ägna sig åt sina egna liv istället för att riskera det. Det finns alltid en lockelse i att få gå hem, rå om sin familj, älska, äta och sova, istället för att riskera allt på barrikaderna.

En massa som upplever sig som förföljd anser sig ha rätt till ”självförsvar”, det vill säga utövandet av våld. Eftersom ingen styr och ingen har ansvar i en massa som är en folkhop som samlas på gatan, blir våldet okontrollerat och upploppsliknande. ”Alla” ger sig på allt som tycks representera fienden.

Det som är lättast att ha sönder är det första som man ger sig på, lös egendom och fönsterrutor är populärt. Objekt som går sönder, skriver Canetti, ger ifrån sig ljud som påminner om en nyfödds första skrik – det är som ljudet av nytt liv. Ljuden från vad som blir sönderslaget sporrar till ytterligare destruktivitet.

“There seems to be a special need for this kind of noise at the beginning of events, when the crowd is still small and little or nothing has happened. The noise is a promise of the reinforcements the crowed hoped for, and a happy omen for deeds to come.”

Men inte bara det som är lätt förgängligt är måltavlor. Statyer av gedigen sten och brons, dessa representanter för tidigare hierarkier, har genom alla tider blivit offer för massans våld. Vi har som exempel bilderna från talibanernas sprängning av Buddhastatyerna i Afghanistan, eller hur Saddam monumentet dras omkull i Bagdad, Irak. När det sker ger det upphov till avlösning för massan. Gamla gudar, som genom sina monument och tempel verkade permanenta och eviga, faller, men nya tar snart dess plats.

Det brukar inte gå så långt som till samhällsomvälvning. Det landar oftast i simpla gatukravaller. Dörrar, fönster och annat som massan upplever som hot (bakom dem finns det privata, vilket massan avskyr därför att det begränsar massans tillväxt) angrips för att de som gömmer sig bakom dem skall införlivas i rörelsen. I massan upplever man som tidigare sagt en frihetskänsla, en solidaritet och ett överskridande av den egna personen, vilken man vill dela med fler människor – som de också förvänta uppleva – bara de förenas med massan. Allt som verkar kunna förhindra detta irriterar massan: det kan vara en dörr, ett fönster, eller en polisavspärrning, liksom det kan vara riter, traditioner och annat som ”håller människor i schack”.

Eld är den mäktigaste form av förstörelse. Den lämnar inget utan aska och ruiner kvar och inget är längre som det var efter en rejäl brand. Själva elden syns på långt håll och lockar till sig mer folk. ”Efter förstörelsen”, skriver Canetti, ”dör både elden och massan ut.”

Bild från Göteborgskravallerna, 2001:

Makt och en massa folk

17 tisdag Jul 2012

Posted by Lärjungen in Kultur & Religion

≈ 1 kommentar

Etiketter

elias canetti, folkmassa, makt, psykologi

Den som inte tror på Gud, är beredd att tro på vad som helst. Jag vet inte vem myntat det uttrycket, men det stämmer allt för väl. Den nyateistiska strömningen väljer att tro på sina husgudar i form Dawkins, Harris, Sturmark och salige(?) Hitchens. ”Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.” (Lukas 11:23). Samlas hos mig, eller förskingras, säger Jesus i Evangeliet enligt Lukas.

Människor samlas av olika anledningar, och beroende på diverse olika faktorer kommer dessa folksamlingar fungera enligt sina egna principer. Massan kan få ett ”eget liv”. En som under sin livstid utforskade dessa principer och försökte förstå dem var Elias Canetti (nobelpristagare i litteratur 1981) som själv i unga år råkade ut för en fientlig folkmassa. Så här skriver Martin Lagerholm i en understreckare i Svenska Dagbladet:

”Det är också under denna första vistelse i Wien som den händelse ägde rum som var den utlösande faktorn till att han under ett halvt sekel kom att samla material till vad som skulle bli hans kanske mest lästa och beundrade verk, den mästerliga antropologiska studien ’Massa och makt’. Vid tiden för krigsutbrottet 1914 befann sig Mathilde Canetti med sina tre söner på en kurort utanför Wien när någon plötsligt informerade gästerna om krigsförklaringen. Folkhopen började då sjunga hymnen ’Heil dir im Siegerkranz’, medan de ännu brittiskt färgade Canetti-barnen stämde in i sången, fast med texten till ’God Save the King’. De församlade människorna gav sig då upprört på de tre bröderna – 9, 5 och 3 år gamla – tills de räddades av den tillskyndande modern. Detta blev Canettis ’första upplevelse av en fientlig massa’, och är också en central scen i hans biografi, och från vilken man kan härleda ett flertal återkommande tankar och motiv i hans författargärning.”

En människa i en folkmassa kan lätt förvandlas till något annat än hon är. I massan upplever hon en känsla av att kunna överskrida sig själv. Den är naturligtvis falsk, därför att en massa är inte bestående. Den uppstår och försvinner.

Framöver kommer vi bekanta oss med Canettis tankar om massans psykologi utifrån hans livsverk ”Massan och Makt” (fast jag kommer utgå från denna utgåva på engelska). Vi börjar genast med den första observationen.

Beröringsskräck
Vi är rädda att beröras av okända människor. Vi undviker gärna att komma i kroppslig kontakt med andra människor. Någon som är för påträngande, till exempel en som vill skaka hand allt för länge upplever vi som obehaglig. Vi är överhuvudtaget extremt rädda för att beröras av något okänt. Att plötsligt råka stöta ihop med någon, exempelvis en olycksalig beröring i kollektivtrafiken, är alltid oönskat. Skulle det ske är vi mycket snabba att ursäkta oss själva och kommer det ingen ursäkt undrar vi vad det är för fel på den andre.

För att inte tala om allt det okända som kan lura i mörkret. När vi sover är det sällan ljud, ljus eller lukt som enklast väcker oss, men beröringen av något, eller någon, som vi inte förväntar oss, gör att vi rycks upp ur vår slummer. Och hade vi haft en pistol under kudden hade vi famlat efter den.

Men som del av en folkmassa försvinner denna beröringsskräck och förbyts till raka motsatsen. När vi ger oss själva till folkmassan söker vi, behöver vi, kräver vi, helt plötsligt den kroppsliga kontakten av andra, helt okända människor. Vi bryr oss inte om kön, hudfärg, lukt eller utseende hos de som är del av samma massa. Denna omvända beröringsskräck, en form av beröringsbehov, är signifikant för en folkmassa.

***

Läs även andra bloggares åsikter om elias canetti, folkmassa, makt

Författaren:

Kultur och Religion

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Arkiv

Senaste

  • Förnedringsrånens mimetik
  • Mimetisk julkalender
  • Rävar och igelkottar
  • Jordmån för sekterism
  • Sådan är människan

Girard-relaterat

  • COV & R
  • Gil Bailie
  • Girard på Wikipedia (eng)
  • Girard på Wikipedia (sv)
  • Girardian Lectionary
  • Imaginary Visions of True Peace
  • Imitatio
  • The Cornerstone Forum

Girardian

  • A Neighbor's Choice

Katolskt

  • Catholic Gentleman
  • En rätt så katolsk blogg
  • First Thoughts
  • I Kyrkans fulla gemenskap
  • Katolsk Observatör
  • Katolsk Observatör – Blogg
  • Katolskt Fönster
  • Labarum
  • Signum
  • Word On Fire

Läsvärt

  • Amerikanska Nyhetsanalyser
  • Danny Kohn
  • Fred i Mellanöstern
  • Fytne
  • Gudmundson
  • Jihad Watch
  • Mats Tunehag
  • Merit Wager
  • One Cosmos

Samhälle & Kultur

  • Axess Magasin & TV
  • Dick Erixon
  • Frihetligt
  • Spengler
  • The Climate Scam

Blog Stats

  • 73 687 hits

Redaktören

  • Registrera
  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.com

Blogg på WordPress.com.

Avbryt
Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy