Efter att ha tagit mig hela vägen från en självpåtagen och självuptagen hedendom till pånyttfödd katolik är det dags att vända bloggblad. Under många och långa kaffepauser utforskade vi en mängd filosofiska och metafysiska spörsmål, ibland med vissa politiska glidningar och tacklingar, vilka slutligen landade i en katolicism. Texterna där var ofta långa, inte sällan snåriga, och med diverse böcker som stöd rakt igenom.

Nu blir det mer blandat till innehåll och längd. Framöver, givet den tid som ges till mig, kommer vi på bloggen, som alltså heter Kultur & Religion, posta en större blandning av texter. Ibland långa och utsvävande, ibland endast korta citat. Vad allting kommer att kretsa kring är dock våra samtidsproblem, kulturella och politiska – vilket i sin tur alltid är baserade i religion. Om vi följer en idé eller ett mänskligt fenomen, så bottnar det tillslut alltid i någon form av teologi. Det blir nutidsbetraktelser, arkeologiska utflykter i historien, citat av olika tänkare, poeter och författare. Vi kommer inte minst ösa ur de många djupa kristna (katolska och ortodoxa) källorna. När vi själva finner att vi famlar oss fram i mörker kan vi alltid glädja oss åt att det finns de vars ord är bestående så att de än idag kan lysa upp vägen framför oss. Inte minst måste vi förlita oss på att sanningens ande leder oss framåt. Något som genomgående kommer att kännas igen och återkomma är René Girards antropologi som förklaringsmodell och fundament för all mänsklig kultur, religion och det vi kallar för civilisation. Syftet är att belysa vår samtid utefter grundprinciperna för mimesis och syndabocken.

Er som saknat Kaffepauserna hoppas jag återfinna här, för jag har saknat er. Till formen har vi nu en mer vanlig blogg, men till innehållet kanske ändå en ovanlig och förhoppningsvis intressant blogg.

Så till den slutliga frågan – varför? Varför ännu en ny blogg? Däför att Martin Luther King sa att: “In the end, we will remember not the words of our enemies but the silence of our friends.”

Annonser